svenska » adygeiska | 36 [trettiosex] | Lokaltrafik

36 [щэкIырэ хырэ] ЦIыфзещэ транспорт

36 [shhjekIyrje hyrje] CIyfzeshhje transport

Var är busshållplatsen?	Автобус къэуцупIэр тыдэ щыI?; Avtobus kjeucupIjer tydje shhyI?
Vilken buss åker till centrum?	Тара автобусэу къэлэ гупчэм кIорэр?; Tara avtobusjeu kjelje gupchjem kIorjer?
Vilken linje måste jag ta?	Тара гъогоу сызытехьан фаер?; Tara gogou syzyteh'an faer?
Måste jag byta?	Сэ нэмыкIым ситIысхьажьын фая?; Sje njemykIym sitIysh'azh'yn faja?
Var ska jag byta?	Тыдэрэ чIыпIэм нэмыкIым сыщитIысхьажьын фая?; Tydjerje chIypIjem njemykIym syshhitIysh'azh'yn faja?
Vad kostar en biljett?	Билетым тхьапш ыуас?; Biletym th'apsh yuas?
Hur många hållplatser är det till centrum?	Гупчэм нэс уцупIэ тхьапш щыIэр?; Gupchjem njes ucupIje th'apsh shhyIjer?
Ni måste stiga av här.	Мыщ дэжьым о уикIын фае.; Myshh djezh'ym o uikIyn fae.
Ni måste stiga av bak.	О ыкIэкIэ уикIын фае.; O ykIjekIje uikIyn fae.
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter.	КъыкIэлъыкIорэ мэшIокур такъикъитфкIэ метром къэсыщт.; KykIjelykIorje mjeshIokur takikitfkIje metrom kjesyshht.
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter.	КъыкIэлъыкIорэ трамваир такъикъипшIкIэ къэсыщт.; KykIjelykIorje tramvair takikipshIkIje kjesyshht.
Nästa buss kommer om 15 minuter.	КъыкIэлъыкIорэ автобусыр такъикъ пшIыкIутфкIэ къэсыщт.; KykIjelykIorje avtobusyr takik pshIykIutfkIje kjesyshht.
När går sista tunnelbanetåget?	Сыдигъуа аужырэ мэшIокур метром зыщыIукIрэр?; Sydigua auzhyrje mjeshIokur metrom zyshhyIukIrjer?
När går sista spårvagnen?	Сыдигъуа аужырэ трамваир зыIукIрэр?; Sydigua auzhyrje tramvair zyIukIrjer?
När går sista bussen?	Сыдигъуа аужырэ автобусыр зыIукIрэр?; Sydigua auzhyrje avtobusyr zyIukIrjer?
Har ni en biljett?	Билет уиIа?; Bilet uiIa?
En biljett – Nej, jag har ingen.?	Билет? – Хьау, сиIэп.; Bilet? – H'au, siIjep.
Då måste ni betala böter.	Ащыгъум тазыр птын фае.; Ashhygum tazyr ptyn fae.

Språkliga genier

De flesta människor är nöjda om de kan tala ett främmande språk. Men det finns också människor som behärskar mer än 70 språk. De kan tala alla dessa språk flytande och skriva dem korrekt. Man skulle kunna säga att det finns människor som är hyper-polyglotter. Fenomenet flerspråkighet har funnits i århundraden. Det finns många rapporter om människor med en sådan talang. Var denna förmåga kommer ifrån är ännu inte grundligt utforskat. Det finns olika vetenskapliga teorier om detta. Vissa tror att hjärnan hos flerspråkiga personer är annorlunda strukturerad. Dennma skillnad är särskilt synlig i Broca-centrum. Tal produceras i denna del av hjärnan. Cellerna i detta område är annorlunda konstruerade hos flerspråkiga människor. Det är möjligt att de som en följd av detta bearbetar information bättre. Men ytterligare studier för att bekräfta denna teori saknas. Kanske är bara en exceptionell motivation avgörande. Barn lär sig främmande språk mycket snabbt från andra barn. Detta beror på att de vill smälta in när de leker. De vill bli en del av gruppen och kommunicera med de andra. Med det sagt, deras inlärningsframgång beror på deras vilja att bli inkluderade. En annan teori innebär att cerebral materia växer genom lärande. Således, ju mer vi lär oss, desto lättare blir inlärning. Språk som liknar varandra är också lättare att lära sig. Så en person som talar danska lär sig snabbt att tala svenska eller norska. Många frågor är fortfarande obesvarade. Det som är säkert är dock att intelligens inte spelar någon roll. Vissa människor talar många språk trots låg intelligens. Men även det största språkliga geni behöver mycket disciplin. Det är en liten tröst, eller hur?