svenska » estniska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [seitsekümmend üks] midagi tahtma

Vad vill ni	Mida te tahate?
Vill ni spela fotboll	Tahate te jalgpalli mängida?
Vill ni besöka vänner	Tahate te sõpru külastada?
vilja	tahtma
Jag vill inte komma för sent.	Ma ei taha hiljaks jääda.
Jag vill inte gå dit.	Ma ei taha sinna minna.
Jag vill gå hem.	Ma tahan koju minna.
Jag vill stanna hemma.	Ma tahan koju jääda.
Jag vill vara ensam.	Ma tahan üksi olla.
Vill du stanna här	Tahad sa siia jääda?
Vill du äta här	Tahad sa siin süüa?
Vill du sova här	Tahad sa siin magada?
Ska ni åka iväg imorgon	Tahate te homme ära sõita?
Vill ni stanna till imorgon	Tahate te homseni jääda?
Vill ni betala räkningen först imorgon	Tahate te arve alles homme maksta?
Vill ni gå på diskotek	Tahate te diskole minna?
Vill ni gå på bio	Tahate te kinno?
Vill ni gå på kafé	Tahate te kohvikusse?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!