svenska » armeniska | 81 [åttoiett] | Förfluten tid 1

81 [ութանասունմեկ] անցյալ 1

81 [ut’anasunmek] ants’yal 1

skriva	գրել; grel
Han skrev ett brev.	Նա նամակ գրեց: Na namak grets’
Och hon skrev ett kort.	Եվ նա բացիկ գրեց: Yev na bats’ik grets’
läsa	կարդալ; kardal
Han läste en veckotidning.	Նա կարդում էր ամսագիրը: Na kardum er amsagiry
Och hon läste en bok.	Եվ նա կարդում էր մի գիրք: Yev na kardum er mi girk’
ta	վերցնել; verts’nel
Han tog en cigarett.	Նա մի սիգարետ վերցրեց: Na mi sigaret verts’rets’
Hon tog en bit choklad.	Նա մի կտոր շոկոլադ վերցրեց: Na mi ktor shokolad verts’rets’
Han var otrogen, men hon var trogen.	Նա անհավատարիմ էր եղել, իսկ նա հավատարիմ: Na anhavatarim er yeghel, isk na havatarim
Han var lat, men hon var flitig.	Նա ծույլ էր եղել, իսկ նա ջանասեր էր: Na tsuyl er yeghel, isk na janaser er
Han var fattig, men hon var rik.	Նա աղքատ էր, իսկ նա հարուստ: Na aghk’at er, isk na harust
Han hade inga pengar, utan skulder.	Նա փող չուներ, այլ պարտքեր: Na p’vogh ch’uner, ayl partk’yer
Han hade inte tur, utan otur.	Նա հաջողություն չուներ, այլ ձախորդություն: Na hajoghut’yun ch’uner, ayl dzakhordut’yun
Han hade ingen framgång, utan motgång.	Նա չուներ հաջողություն, այլ անհաջողություն: Na ch’uner hajoghut’yun, ayl anhajoghut’yun
Han var inte nöjd, utan missnöjd.	Նա գոհ չէր, այլ դժգոհ: Na goh ch’er, ayl dzhgoh
Han var inte lycklig, utan olycklig.	Նա երջանիկ չէր, այլ դժբախտ: Na yerjanik ch’er, ayl dzhbakht
Han var inte sympatisk, utan osympatisk.	Նա համակրելի չէր, այլ հակակրելի: Na hamakreli ch’er, ayl hakakreli

Språkvetenskapens historia

Språk har alltid fascinerat mänskligheten. Lingvistikens historia är därför mycket lång. Lingvistik är det systematiska studiet av språk. Till och med för tusentals år sedan funderade människor på språk. Då utvecklade olika kulturer olika system. Som ett resultat har olika beskrivningar av språk uppstått. Dagens lingvistik bygger mest på urgamla teorier. Många traditioner etablerades i synnerhet i Grekland. Men det äldsta kända verket kommer från Indien. Det skrevs för 3.000 år sedan av grammatikern Sakatayana. I forna tider sysselsatte sig filosofer som Platon med språk. Senare utvecklade romerska författare sina teorier ytterligare. Araberna utvecklade sina egna traditioner under 800-talet. Deras verk visar exakta beskrivningar av det arabiska språket. Under vår tid, har man särskilt inriktat sig på forskning av språkens ursprung. Akademiker var i synnerhet intresserade av språkhistoria. På 1900-talet började människor jämföra språk med varandra. De ville förstå hur språk utvecklas. Senare koncentrerade de sig på språk som system. Frågan om hur språk fungerar var i fokus. Idag finns ett stort antal filosofiskolor inom språkvetenskapen. Många nya discipliner har utvecklats sedan femtiotalet. Dessa var delvis starkt påverkade av andra vetenskaper. Exempel på detta är psykolingvistik eller interkulturell kommunikation. De nyare filosofiskolorna är mycket specialiserade. Ett exempel på detta är feministisk lingvistik. Så historian om lingvistik fortsätter… Så länge det finns språk, kommer man att fundera på dem!