svenska » norska - Nynorsk | 55 [femtiofem] | Arbeta

55 [femtifem] Arbeide

Vad har ni för yrke	Kva jobbar du med?
Min man är läkare till yrket.	Mannen min er lege.
Jag arbetar deltid som sjuksköterska.	Eg jobbar deltid som sjukepleiar.
Snart får vi pension.	Snart blir vi pensjonistar.
Men skatterna är höga.	Men skattane er høge.
Och sjukförsäkringen är hög.	Og helseforsikringa er dyr.
Vad vill du bli	Kva har du lyst til å bli?
Jag vill bli ingenjör.	Eg vil bli ingeniør.
Jag vill studera på universitet.	Eg vil studere ved universitetet.
Jag är praktikant.	Eg er praktikant.
Jag tjänar inte mycket.	Eg tenar ikkje mykje.
Jag praktiserar utomlands.	Eg tek praksis i utlandet.
Det där är min chef.	Det er sjefen min.
Jag har trevliga kollegor.	Eg har hyggelege kollegaer.
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen.	Vi et lunsj i kantina.
Jag söker en anställning.	Eg ser etter arbeid.
Jag har varit arbetslös i ett år.	Eg har vore arbeidslaus i eitt år.
I det här landet finns det allt för många arbetslösa.	Her i landet er det for mange arbeidsledige.

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!