svenska » georgiska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [სამოცდათერთმეტი] სურვილი

71 [samotsdatertmet'i] survili

Vad vill ni?	რა გინდათ თქვენ?; ra gindat tkven?
Vill ni spela fotboll?	ფეხბურთის თამაში გინდათ?; pekhburtis tamashi gindat?
Vill ni besöka vänner?	მეგობრების მონახულება გინდათ?; megobrebis monakhuleba gindat?
vilja	სურვილი; survili
Jag vill inte komma för sent.	არ მინდა გვიან მოვიდე.; ar minda gvian movide.
Jag vill inte gå dit.	იქ წასვლა არ მინდა.; ik ts'asvla ar minda.
Jag vill gå hem.	სახლში წასვლა მინდა.; sakhlshi ts'asvla minda.
Jag vill stanna hemma.	სახლში დარჩენა მსურს.; sakhlshi darchena msurs.
Jag vill vara ensam.	მარტო ყოფნა მსურს.; mart'o qopna msurs.
Vill du stanna här?	აქ გინდა დარჩენა?; ak ginda darchena?
Vill du äta här?	აქ გინდა ჭამა?; ak ginda ch'ama?
Vill du sova här?	აქ გინდა ძილი?; ak ginda dzili?
Ska ni åka iväg imorgon?	ხვალ გსურთ გამგზავრება?; khval gsurt gamgzavreba?
Vill ni stanna till imorgon?	ხვალამდე გსურთ დარჩენა?; khvalamde gsurt darchena?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	ანგარიშის გადახდა ხვალ გსურთ?; angarishis gadakhda khval gsurt?
Vill ni gå på diskotek?	დისკოთეკაზე გინდათ?; disk'otek'aze gindat?
Vill ni gå på bio?	კინოში გინდათ?; k'inoshi gindat?
Vill ni gå på kafé?	კაფეში გინდათ?; k'apeshi gindat?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!