svenska » makedoniska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [седумдесет и еден] нешто сака

71 [syedoomdyesyet i yedyen] nyeshto saka

Vad vill ni?	Што сакате?; Shto sakatye?
Vill ni spela fotboll?	Сакате ли да играте фудбал?; Sakatye li da iguratye foodbal?
Vill ni besöka vänner?	Сакате ли да си ги посетите пријатели?; Sakatye li da si gui posyetitye priјatyeli?
vilja	сака; saka
Jag vill inte komma för sent.	Не сакам да задоцнам.; Nye sakam da zadotznam.
Jag vill inte gå dit.	Не сакам да одам таму.; Nye sakam da odam tamoo.
Jag vill gå hem.	Сакам да си одам дома.; Sakam da si odam doma.
Jag vill stanna hemma.	Сакам да останам дома.; Sakam da ostanam doma.
Jag vill vara ensam.	Сакам да бидам сам / сама.; Sakam da bidam sam / sama.
Vill du stanna här?	Сакаш ли да останеш овде?; Sakash li da ostanyesh ovdye?
Vill du äta här?	Сакаш ли да јадеш овде?; Sakash li da јadyesh ovdye?
Vill du sova här?	Сакаш ли да спиеш овде?; Sakash li da spiyesh ovdye?
Ska ni åka iväg imorgon?	Сакате ли да тргнете утре?; Sakatye li da trgunyetye ootrye?
Vill ni stanna till imorgon?	Сакате ли да останете до утре?; Sakatye li da ostanyetye do ootrye?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	Сакате ли сметката да ја платите утре?; Sakatye li smyetkata da јa platitye ootrye?
Vill ni gå på diskotek?	Сакате ли во диско?; Sakatye li vo disko?
Vill ni gå på bio?	Сакате ли во кино?; Sakatye li vo kino?
Vill ni gå på kafé?	Сакате ли во кафуле?; Sakatye li vo kafoolye?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!