svenska » grekiska | 71 [sjuttioett] | vilja något

71 [εβδομήντα ένα] θέλω κάτι

71 [ebdomḗnta éna] thélō káti

Vad vill ni?	Τι θέλετε; Ti thélete?
Vill ni spela fotboll?	Θέλετε να παίξετε ποδόσφαιρο; Thélete na paíxete podósphairo?
Vill ni besöka vänner?	Θέλετε να επισκεφτούμε φίλους; Thélete na episkephtoúme phílous?
vilja	θέλω; thélō
Jag vill inte komma för sent.	Δεν θέλω να αργήσω.; Den thélō na argḗsō.
Jag vill inte gå dit.	Δεν θέλω να πάω.; Den thélō na páō.
Jag vill gå hem.	Θέλω να πάω σπίτι.; Thélō na páō spíti.
Jag vill stanna hemma.	Θέλω να μείνω (στο) σπίτι.; Thélō na meínō (sto) spíti.
Jag vill vara ensam.	Θέλω να μείνω μόνος / μόνη.; Thélō na meínō mónos / mónē.
Vill du stanna här?	Θέλεις να μείνουμε εδώ; Théleis na meínoume edṓ?
Vill du äta här?	Θέλεις να φάμε εδώ; Théleis na pháme edṓ?
Vill du sova här?	Θέλεις να κοιμηθούμε εδώ; Théleis na koimēthoúme edṓ?
Ska ni åka iväg imorgon?	Θέλετε να φύγετε αύριο; Thélete na phýgete aúrio?
Vill ni stanna till imorgon?	Θέλετε να μείνετε ως αύριο; Thélete na meínete ōs aúrio?
Vill ni betala räkningen först imorgon?	Θέλετε να πληρώσετε αύριο το λογαριασμό; Thélete na plērṓsete aúrio to logariasmó?
Vill ni gå på diskotek?	Θέλετε να πάμε στη ντίσκο; Thélete na páme stē ntísko?
Vill ni gå på bio?	Θέλετε να πάμε σινεμά; Thélete na páme sinemá?
Vill ni gå på kafé?	Θέλετε να πάμε στην καφετέρια; Thélete na páme stēn kaphetéria?

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!