svenska » rumänska | 18 [arton] | Städning

18 [optsprezece] Curăţenia în casă

Idag är det lördag.	Astăzi este sâmbătă.
Idag har vi tid.	Astăzi avem timp.
Idag städar vi lägenheten.	Astăzi curăţăm locuinţa.
Jag städar badrummet.	Eu curăţ baia.
Min man tvättar bilen.	Soţul meu spală maşina.
Barnen tvättar cyklarna.	Copiii curăţă bicicletele.
Farmor / mormor vattnar blommorna.	Bunica udă florile.
Barnen städar barnkammaren.	Copiii strâng în camera copiilor.
Min man städar sitt skrivbord.	Soţul meu îşi strânge pe birou.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen.	Eu bag rufele în maşina de spălat.
Jag hänger upp tvätten.	Eu întind rufele.
Jag stryker tvätten.	Eu calc rufele.
Fönstren är smutsiga.	Ferestrele sunt murdare.
Golvet är smutsigt.	Podeaua este murdară.
Porslinet är smutsigt.	Vasele sunt murdare.
Vem putsar fönstren?	Cine curăţă ferestrele?
Vem dammsuger?	Cine aspiră praful?
Vem diskar?	Cine spală vasele?

Modersmål? Fadersmål?

Som barn, av vem lärde du dig ditt språk? Du kommer säkert att säga: Av mamma! De flesta människor i världen tror det. Termen ‘modersmål’ finns i nästan alla nationer. Engelskan såväl som kinesiskan känner till den. Kanske för att mödrar tillbringar mer tid med barnen. Men färska studier har kommit fram till andra resultat. De visar att vårt språk oftast är våra fäders språk. Forskare undersökte genetiskt material och blandade stammars språk. I sådana stammar kommer föräldrarna från olika kulturer. Dessa stammar har sitt ursprung för tusentals år sedan. Stora migrationsströmmar var orsaken till detta. Det genetiska materialet från dessa blandade stammar analyserades genetiskt. Sedan jämfördes det med stammens språk. De flesta stammar talar sina manliga förfäders språk. Det betyder att landets språk kommer från Y-kromosomen. Så männen tog med sig sitt språk till främmande länder. Och kvinnorna där antog sedan männens nya språk. Men till och med idag har fäder en stor påverkan på vårt språk. Därför att när bebisar lär sig är de inriktade mot sina fäders språk. Fäder talar betydligt mindre med sina barn. Den manliga meningsstrukturen är också enklare än den kvinnliga. Därför passar faderns språk bättre för bebisar. Det överbelastar dem inte och är lättare att lära sig. Det är därför barn föredrar att imitera ‘pappa’ när de talar, hellre än ‘mamma’. Senare formar moderns vokabulär barnets språk. På så sätt påverkar både mödrar och fäder vårt språk. Så det borde heta föräldraspråk!